Tagg: Svpol

Stefan Löfven blåste väljarna…

Valet handlade inte om folk ville ha borgerlig eller socialdemokratisk politik, det handlade bara om att hålla Sverigedemokraterna borta. Det lyckades man med, men frågan är hur man tänker lösa problemet på lite längre sikt. Nu förstår ju väljarna att både borgare och sossar kommer att samarbeta till 100 procent…

libDN: ”Det tog Stefan Löfven 131 dagar att återerövra regeringsmakten. Men kampen för att vinna själva valet har bara börjat. Nu ska Socialdemokraterna försöka beveka LO-medlemmarna – trots januariavtalet om försvagad arbetsrätt och mer liberal migrationspolitik. Hur vet man vem som vunnit valet den 9 september 2018? I valrörelsen i slutet av augusti, omgiven av segerpokaler i Olofströms IF:s klubbstuga, försökte en socialdemokratisk partiledare ge sitt principiella svar på en av svensk politiks knivigaste frågor. – Den som har möjlighet att få igenom sin politik i Sveriges riksdag. Det är det som är det avgörande, svarade Stefan Löfven.”

En mer liberal migrationspolitik, som DN skriver, gör givetvis att socialdemokraternas charader inte kommer hjälpa partiet på något sätt, givetvis så kommer rashatarpartiet få ännu fler förespråkare och därmed väljare. Att skapa ett slags allians med de borgerliga partierna kanske fungerade den här gången, men kommer väljarna köpa den varianten även i nästa valrörelse? Snarare så har väl socialdemokraterna nu gjort sitt för att garantera att SD blir största parti i nästa val.

Beslutet om en ny allians har nog stötts och blötts åtskilliga gånger sedan det började stå klart att SD skulle få nya framgångar i valet som nu har varit. Så visst, kortsiktigt så har Löfven vunnit valet tillsammans med sina nya allianskamrater, men det intressanta är hur det går nästa gång, blir väljarna ännu mer förbannade på Löfven & Co så kommer väl SD få egen majoritet i landets lagstiftande församling, vad har man då vunnit?

Maktgalna folkpartister utmanar väljarna…

Tyvärr så känns det som den senaste veckans händelser kommer lägga sordin på den politiska debatten. Alliansen och deras ”överenskommelse” har fått med sig Stefan Löfven på tåget, en man vars åsikter kan ändras utifrån hans medspelares olika önskemål, bara han själv tillåts att låtsas vara skutans kapten.

libSR: ”Det menar flera Liberala riksdagsledamöter som Ekot har talat med. Juno Blom säger att när Vänsterpartiet nu kräver inflytande över politiken så hamnar uppgörelsen mellan de fyra mittenpar-tierna i ett nytt läge.

– Nu har det kommit in nya fakta i ärendet som jag inte riktigt vet vad det står för säger hon. Så du menar att det behövs en ny diskussion inom partiet?

– Ja, det är klart, säger Juno Blom.

Arbetet med att få till en ny regering hamnade i ett nytt läge när Vänsterpartiet igår deklarerade att man inte tänker släppa fram en rödgrön regering – stödd av Liberalerna och Centerpartiet – med mindre än att också Vänsterpartiet får igenom något av sin politik.”

Själv så kan jag inte låta bli att överraskas av statsministerns makthunger, på mig verkar det snarast som om han kunde liera sig med precis vem som helst bara för att få låtsas stå vid rodret på skeppet Sverige. Det spelar ingen roll vilken kurs fartyget ska hålla, det känns inte ens som om Kapten Löfven verkligen kräver öppet vatten förut i fartygets färdriktning. Ska man döma av ”Statsministerns” agerande idag så tycks han ha valt en klart borgerlig kurs, och det är knappast en metod som kommer leda till framgång för partiet nästa gång det handlar om ett riksdagsval.

Själv så vet jag givetvis inte hur det här ska sluta, men det är knappast en speciellt bra för det socialdemokratiska partiet, säljer man sig till det borgerliga blocket, allt för att få låtsas vara statsminister under några år, ja då kommer man aldrig mer få folks förtroende i ett kommande val, men det intresserar väl inte herr Löfven, han har ju sitt på det torra i alla fall. Men det har knappast hans parti i nästa val…

Rejäl politisk Cirkus är bara förnamnet…

Just nu så känns det som att jag har suttit och tittat på TV under halva dagen, minst. Det börjar bli rätt så tröttsamt, dessutom så är turerna nu så många så att det är ohyggligt svårt att sammanfatta det som pågår, likaså är det omöjligt att i nuläget försöka sig på att tippa hur det här kommer sluta..

DNSVT: ”Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt medde-lade på pressträffen efter mötet med tal-mannen att V inte har för avsikt att rösta ja på onsdagens omröstning, om situationen fortsatt ser ut som den gör nu.

– Vi är inte där, det finns orimligheter som vi först måste hantera, sade Sjöstedt efter pressträffen.

Kritiken från Vänsterpartiet har till stor del handlat om skrivningen om att V inte ska få något inflytande över den politiska inrikt-ningen under den kommande mandatperioden. Enligt Vänsterpartiet innehåller denna klasul för mycket högerpolitik och syftar uttryckligen till att utestänga partiet från inflytande, vilket V ställt sig starkt kritiskt emot.”

Egentligen så ångrar jag att jag började titta på nätets utsändning, det var givetvis bitvis intressant, men samtidigt så tycker jag som i många andra sammanhang, – Mycket snack och lite verkstad. Det blir i ordets rätta bemärkelse rejält tröttsamt att höra XX antal politikers pressträffar, träffar där man mestadels står och tuggar luft. Nu är det ju delvis självförvållade problem jag klagar över, jag hade ju faktiskt inte behövt sitta och glo på eländet. Jo, jag tyckte att Jonas Sjöstedt var bra, som vanligt. Klar och tydlig, något som man dessvärre inte kan säga om resten av politiker-kårens representanter.

Nu har jag i alla fall bestämt mig, jag ska inte följa utvecklingen i Riksdagshusets korridorer mer idag, jag ska inte heller titta på TV:s olika nyhetssändningar, eller lyssna på radio. Jag behöver minst ett dygns vila utan att behöva lyssna på en massa politiskt tjafs, så vill du skriva en kommentar så – tjafsa inte är du bussig 🙂

Viktor Barth-Kron & sanningen om (V)?

Idag skriver Viktor Barth-Kron en intressant artikel om den politiska utvecklingen. Och oavsett om han bara har lite rätt, eller i värsta fall mycket rätt, så kommer Vänsterpartiet bli den största förloraren av alla om (V) skulle acceptera den här idén som har drivits fram av de borgerliga, och även av högern inom Sossarna.

DNDN: ”Idén att Jonas Sjöstedt ska rösta för att göra sig själv politiskt meningslös är lite märklig. En utomjording hade nog tyckt att det var en märklig scen i fredags. Där stod ledaren för ett åttaprocentsparti – Centerpar-tiet – och förklarade att hon nu fått till en uppgörelse som driver politiken kraftigt åt höger, och som dessutom stänger ute ett annat åttaprocentsparti – Vänsterpartiet – från inflytande.

Denna uppgörelse ska nu ligga till grund för nästa regering. En regering som ska röstas fram med hjälp av – Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet ska alltså stillatigande accep-tera att två politiska motståndare – C och L – har bestämt att V från och med nu ska vara politiskt meningslösa. Detta efter att Vänsterpartiet varit etablerat som tung aktör i det rödgröna blocket i åtminstone 20 år.”

Vad jag själv skulle göra om Vänsterpartiet köpte de borgerliga önskemålen om att göra en brasa av det egna partiet vete väl sjutton. Men jag skulle definitivt inte gå till valurnorna en gång till, det vore helt meningslöst. Jag anser nämligen att Barth-Kron har helt rätt i sin analys av det politiska läget, och det pekar helt åt Häcklefjäll, som inom parentes de facto ligger på Island av alla ställen.

Situationen är mer än delikat, frågan är om Vänsterpartiet är berett att agera? Frågan är svår, ett tag så tyckte jag nog att (V) borde stödja Socialdemokraternas överenskommelse, men jag har ändrat uppfattning. Nu ser jag nog saken på samma sätt som Barth-Kroon, ett sådant agerande vore samma sak som ett politiskt självmord

Det vräker inte ner snö – än…

Själv så har jag varit vaken de senaste timmarna och hört hittills tre väderrapporter från SMHI, jag har förstått den informationen jag hört som att det kommer snö, och det kan tom komma rejält med snö. Det är inte vad jag önskar, jag önskar att våren skulle kunna bli tidig i år, varför inte riktigt ordentligt tidig som t.ex. den 13 januari?

SRJo jag vet, så tidigt kommer aldrig våren, det vore en sensation och knappast speciellt önsk-värt. Naturen behöver sina månader av åter-hämtning, och det kanske till och med skulle vara skadligt för oss människor med en sådan omkastning av levnadsvillkor. Å andra sidan så finns det folk som bor i ”lättare” klimatzoner och som tycks må bra av det så, varför inte.

Vi är helt enkelt rysligt många som är trötta på vinter och kyla även om vi i 08-området inte har sett så mycket av eländet ännu. Men det kommer, dessutom just idag har SMHI låtit meddela i morgonens väderrapporter. Själv så känner jag instinktivt att jag skulle vilja bo i södra Italien, eller Spanien, nu under vinter-månaderna. Det vore skönt att slippa att dra på sig tröjor och mössa, och att alltid ha handskar/vantar på sig när man vistas utomhus. Men det är fullt möjligt att alla spanjorer och italienare skulle tröttna tämligen snabbt på alla skandinaver som inte ens kan tala deras språk på ett godtagbart sätt.

Själv så undrar jag hur jag ska bete mig, jag kanske ska undvika att dra upp persiennerna idag, för att på det sättet inbilla mig själv att det inte ligger en halvmeter nyfallen snö på marken, men jag inser att jag kommer att förstå hur det ligger till ändå när jag hör traktorerna utanför mina fönster. Ett annat sätt kanske vore att bylta på sig och ge sig ut för att bygga en snöfästning åt våra juniorer, men som äldre man måste jag ju skärpa mig rejält, det går ju inte att hjälpa barnen samtidigt som man svär så att det osar…

Jag har inte lust att citera det här…

Ibland så läser man uppgifter som man egentligen inte vill ha någon information om, det gäller givetvis särskilt när det handlar om dåliga nyheter. Det handlar garanterat om dåliga nyheter i det här fallet, har vi en planet som blir varmare och varmare för varje år så kommer givetvis den effekten riskera att förvärras oavsett vad vi än tar oss till…

SRSMHI.SE: ”De senaste fyra åren har varit de varmaste i världen samtidigt som koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att stiga. Detta enligt en summering som det europeiska jordobserva-tionsprogrammet Copernicus klimattjänst gjort för 2018.

2018 var det fjärde varmaste året som uppmätts, med en global medeltemperatur på 14,7°C enligt Copernicus klimattjänst, Copernicus Climate Change Service. Det är endast 0,2°C lägre än 2016 som är det varmaste året som noterats. De senaste fem åren har den globala medeltemperaturen varit 1,1°C högre än den förindustriella medeltemperaturen.

– Att det ska bli varmare och varmare är det vi förväntar oss av den globala uppvärmningen. Därför är det inte så konstigt att det fyra senaste åren också är de varmaste. Att de senaste fem åren är i medeltal 1,1 grad varmare visar också att 1,5 graders uppvärmning inte ligger så långt in i framtiden, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI Rossby Centre.”

Nu är ju jag själv över sjuttio år gammal men jag har både barn och en bunt barnbarn. Jag blir givetvis orolig när jag läser den här sortens ”nyheter” på SMHI:s hemsida, och man får lätt ett intryck av att ”Point of no return” redan har passerats. Man kan ju hoppas att SMHI inte fungerar som en kvällstidning som bara är ute efter många besök på hemsidan och förhoppningsvis många klick på de annonser som finansierar verksamheten, men nu har inte SMHI några annonser att klicka på, men trots detta så uppfattar jag den informationen de delger sina besökare som en – ren kioskvältare… Jag blir givetvis orolig för både mina barn och deras barn… 🙁

Jag tycker att var och en av besökarna här ska klicka på länken och läsa artikeln på SMHI:s hemsida. Jag kan inte själv bedöma hur orolig man ska bli, och om vi har några praktiska möjligheter att vända på trenden, men hoppas kan man väl…?

Annie Lööf sätter dagordningen…

Nu har således en överenskommelse blivit klar mellan alliansen och Stefan Löfvens socialdemokrater. Hur man ska värdera den överenskommelsen är i skrivande stund omöjligt att ta ställning till, personligen så tycker jag att det känns tragiskt att man inte gick tillbaka och begärde ett extra val, allt för att ställa saken på sin spets.

SRSVT.SE: ”Nästa svenska statsminister kommer att tvingas ägna sig åt politisk akrobatik på högsta nivå för att kunna sitta kvar. Oavsett vem som blir statsminister nästa vecka väntar en mandatperiod med stora utmaningar och svåra prövningar.

Knappast något har läckt ut om de regeringsför-handlingar som förts under jul- och nyårshelgerna mellan partierna. Några nya besked gavs heller inte på torsdagen efter Stefan Löfvens och Ulf Kristerssons möten med talmannen.

Med tanke på att Centerpartiet och Liberalerna i helgen ska fatta beslut om vilken av statsminister-kandidaterna de tänker stödja är det dock rimligt att anta att det redan nu finns ett i praktiken färdigt förhandlingsresultat. Det som nu pågår är snarare interna förankringsprocesser i Centerpartiet och Liberalerna.”

Själv så har jag svårt att överblicka konsekvenserna av den TV-sändning som jag tog del av, en sändning där Annie Lööf framstod som vinnare, trots att hon uppenbarligen inte ska sitta med i regeringen. Det verkar snarare som en ren socialdemokratisk regering ska sitta i Rosenbad och vara Lööfs och de övriga borgarnas lydiga redskap. Men det är tidigt ännu efter den direktsända presskonferensen som Annie Lööf höll, och vi har ännu inte hört resten av allianspartiernas kommentarer till överenskommelsen.

Möjligen så kommer ännu fler att drivas iväg till det svenska fascistpartiet efter detta besked, jag hoppas inte det men jag befarar att det kan bli just så. Under alla omständigheter känns inte den lösning som presenterades som någon – lösning. Den leder i värsta fall bara fram till ett ännu större politikerförakt…

FP vill ha Kristersson som statsminister?

Nu har liberalerna sagt sitt, de ser helst att Ulf Kristersson blir statsminister efter Löfven. Man kan givetvis förvänta sig en sådan reaktion i ett läge där Folkpartiet får ett faktiskt inflytande, vilket de kan tänkas få snart, i vart fall om de samarbetar med de nationalistiska strömningar som gör att politiska val blir en osäkerhetsfaktor för landets väljare.

SRSR.SE: ”Åtta av Liberalernas 20 riksdagsledamöter stödjer öppet moderatledaren Ulf Kristersson som statsminister.

I en debattartikel i Expressen skriver de bland annat att en moderatledd regering inte ska förhandla med Sverigedemo-kraterna eller Vänsterpartiet.

Om regeringen lägger fram förslag som strider mot liberal ideologi och inskränker individens grundläggande fri- och rättigheter ska Liberalerna säga nej och då rikta misstroende mot regeringen.”

Jag har tidigare nämnt min skepsis inför Kristersson vid ett par tillfällen, men det är väl knappast speciellt överraskande att en person som lägger sin röst på Vänsterpartiet i val efter val är skeptisk till högerpolitiker. Men personligen så tror jag att allianspartierna förlorar på att välja den kanske mest extrema personen i landets riksdag till posten som landets statsminister, men vi har förstås inte sett det hända än så länge. Och det är ju inte heller särskilt mycket liberalism heller.

Fast jag ska givetvis inte gnälla, väljer man en borgerlig statsminister som uppvisar något slags talfel mellan varven, så inte mig emot. Som väljare så skulle jag gärna se att man förvissade sig om att karlen är helt frisk, men det är ju å andra sidan inte mitt problem direkt. Själv så är jag övertygad om att fler än undertecknad har lagt märke till samma sak så kommer man framhärda på den punkten så kommer det nog bli föremål för diskussion. Så tills vidare så får vi väl hoppas på att han inte är drabbad av något allvarligt, eller att det är ett resultat av någon medicin som han tvingas använda.

Nu tillhör jag själv den politiska åsiktsriktning som tycker att det vore marginellt bättre med en socialdemokratisk statsminister, men jämfört med Kristersson så är det inte mer än marginellt bättre. Stefan Löfven lämnar också en massa övrigt att önska, så t.ex. vore det ju bra om han var en demokratiskt socialist, som partinamnet antyder. Men en sådan var det länge sedan som vi såg i en svensk regering.

PS Man kanske skulle strunta helt i politiken och göra som tjuren Ferdinand, sätta sig på en äng och bara lukta på blommor

Kungsans konst och kommentarena…

Det är kul med bilder från Stockholms tunnelbana, framförallt med de bilder på konsten som jag visar här på bloggen. Det är nämligen rätt så många som kommenterar bilderna, men man gör det oftast i – mejl till mig. Man får givetvis göra det oxo, det står var och en fritt hur man kommenterar, men jag är rätt säker på att andra gärna vill läsa oxo…Kungsträdgårdens TunnelbanaDen här bilden är också tagen vid Kungsträdgårdens tunnelbanestation, den visar bland annat att det är rätt så mycket folk som stannar upp och tittar på konsten. Jag tycker att det är skojigt, framförallt så måste de konstnärer som har varit engagerade tycka att det är kul att publiken (resenärerna) uppskattar vad de ser. Jag tror att jag har fått minst tio epostmeddelanden som rör just Kungsträdgården, men jag har också fått mejl som tipsar mig om andra stationer som anses vara sevärda. En bild som jag har fått många frågor om är den senaste som jag visade från Odenplans tunnelbanestation, den station som jag själv var med och invigde på femtiotalet…Sthlm TunnelbanaDet här är däremot en bild i repris, jag visade den senast bara för någon vecka sedan. Den visar tvätt upphängd i en glasmonter på Odenplans tunnelbanestation, i den monter där man på 50- och sextiotalen visade en hästspårvagn som användes på ”Djurgårdslinjen”, den gick uppenbarligen mellan innerstaden och Djurgården någonstans, nu finns den hos spårvägsmuseet men visas enligt uppgift inte på grund av en ombyggnation. Sök på bloggen efter den, jag har visat bild på den tidigare.

Att jag själv var med på Odeplans T-banestations invigning berodde på min mor. Jag var inte så gammal så hon bestämde att jag skulle följa med henne på invigningen, jag tror att orsaken var att prins Bertil skulle inviga stationen och att hon tyckte att det kändes lite pinsamt att gå ensam för att få syn på prinsen. Hon skojade med mig i alla fall om den saken vid andra senare tillfällen och jag tror att det var precis så det var. Själv växte jag upp på Upplandsgatan, cirka hundra meter från Odenplan. Ni ska INTE bli förvånade om det kommer ännu fler historier från stadsdelen ifråga