Månad: februari 2019

Kort från Moderna på Skeppsholmen

Bor man i Sveriges huvudkommun, eller i dess närhet, så kan man tämligen enkelt ta sig ut till Skeppsholmen som ligger centralt placerad, nästan mitt emot drottning Silvias, kronprinsessan Victorias och kung Carl-Gustafs bostad, tvärs över vattnet några hundra meter från slottet i Gamla Stan. Det går dessutom buss dit varje kvart ungefär…
Marie-Louise Ekman/ModernaEftersom jag själv är konstintresserad så brukar jag besöka Moderna Museet minst en gång om året, men oftast två gånger. Skälet är vanligen att de har separatutställningar, om inte annat så har de en hyfsad omsättning på konsten, så har man varit och besökt museet på hösten så är det inte exakt samma tavlor eller skulpturer som visas på våren.Marie-Louise Ekman/ModernaAtt jag har valt tre tavlor av Marie-Louise Ekman kan knappast förvåna någon. Skulle jag själv drista mig till att beskriva hennes konst så skulle jag kalla den för naivistisk, progressiv och utmanande. Själv så har jag stått och tittat länge på hennes tavlor, dessutom så har jag passat på att fotografera dem, det blir betydligt billigare än att köpa dem.Marie-Louise Ekman/Moderna Själv så har jag inte en aning om hur stor sedelbunt man behöver för att köpa någon av hennes tavlor, men på goda grunder så misstänker jag att det handlar om femsiffriga belopp för att få ta med sig ett av hennes konstverk hem, och bilden ovan skulle dessutom bli himla svårplacerad i vilken bostad som helst av orsaker som antagligen är lätt att förstå.

Jag har för avsikt att återkomma med fler avbildningar av olika slags konstverk, jag planerar just nu för att göra ett återbe-sök på Nationalmuseum, dessutom så känns det som om Moderna Museet borde få ett återbesök inom den närmaste tiden, Den som lever får se, i alla händelser så kommer jag säkert att visa en eller annan bild från bägge dessa besök inom kort

Trumpen Trump Trampar vidare…

Som besökarna på den här hemsidan redan vet så bekymrar jag mig en hel del över Amerikas Förenta Staters president och vederbörandes förståndsgåvor. Ska jag vara riktigt ärlig så har jag faktiskt inte upptäckt några förmildrande drag hos vederbörande, möjligen skulle det vara att vi båda gillar Twitter, alltid nåt som är positivt – kanske…

Donald TrumpDN: ”Den process som Trump själv förutspådde redan när han utfärdade nödläget, och som CNN kallar presidentens ”viktigaste test hittills av hans vision om ett ohämmat styre”, inleddes for-mellt när de 16 delstaterna lämnade in en gemensam stämning till en distriktsdomstol i Kalifornien.

Som så många gånger förr tog Trump till Twitter för sin första reaktion, där just Kalifornien blev särskilt utpekat.”

”– Som jag förutspådde, 16 delstater, ledda av mestadels öppna gränser-demokrater och den radikala vänstern, har lämnat in en stämning. Kalifornien, delstaten som har slösat bort miljarder dollar på sitt urspårade snabbtåg verkar vara i ledningen”, skrev han.”

Jag kan dessutom konstatera att Sveriges Malligaste Morgontidning (Citat: Jan Guillou) ägnar ett betydande spaltutrymme åt att dissa Donald J Trump, vilket väl ändå måste framstå som en förmildrande omständighet när det gäller just det bladet? Jag vet inte, personligen så har jag extremt svårt för den Trumpne. Jag fylls ofta av en påtaglig känsla av obehag när jag läser om sådant som dem amerikanske presidenten har sagt eller tyckt i offentliga sammanhang. Man kan fundersam för mindre, vad säger och tycker han när TV-kamerorna inte är påslagna?

Det är väl bara de få som är närmast den amerikanske presidenten som vet vad han säger, och hur han säger det. Det värsta är förstås att jag oroar mig för att presidentens omdöme är så grumlat så att han i vredesmod kan förmås att börja trycka på en massa knappar där i sitt vita hus. Det skrämmer mig, inte så mycket för egen del, men jag har ju faktiskt både barn och barnbarn, och förr än jag kanske anar så har jag också barnbarnsbarn. Det gör mig inte sömnlös, men det gör Trumpen (Dela!)

Trana nummer 1 vid Hornborgasjön

Idag rapporterar Dagens Nyheter om ett säkert vårtecken, fast än så länge väntar vi på ett tusental fåglar minst, men ettan har i alla fall landat vid Hornborgasjön. Det är dessutom landets största morgontidning som presenterar nyheten så vi väl utgå ifrån att resten av gänget ligger i bakhasorna på den individ som DN berättar om…

TranaDN: ”Ännu ett vårtecken rapporteras i landet. Årets första trana siktades på söndagen vid Hornborgasjön, vilket är ovanligt tidigt. Det är troligen den första tranan i år som gjort den långa flyttningen från vinterkvarteren i söder till Hornborga-sjön i norr, meddelar länsstyrelsen i Västra Götaland.

Den ensamma fågeln tillhör troligen något av de 30-tal par som brukar stanna och häcka vid den kända fågelsjön. Först i slutet av mars väntas stora mängder tranor till sjön, där tusentals av de ståtliga fåglarna rastar varje vår innan de flyger vidare norrut.”

Jag själv piggnar givetvis till av nyheten om att ”ettan” har landat vid Hornborgasjön, det är en nyhet som värmer. Jodå, jag har egna bilder på tranor men Wikibilden är bättre, pippin fotograferades av Marek Szczepanski och den visar en stor och grann fågel. Själv så har jag många gånger tänkt åka ner till Hornborgasjön för att fotografera fåglarna, vi får väl se om det blir av i år. De tranor jag själv har plåtat har jag fångat på bild här strax söder om den kända kommunen som brukar kallas för Fjollträsk.

Jag noterar att ettan har anlänt, det betyder rimligen att ett antal tusen fåglar är på väg, men det kan nog ta ytterligare ett par veckor innan cirkusen börjar på riktigt. I fjol så var det ett antal tranor som landade vid Isbladskärret på Djurgården i Stockholm, dessvärre så hade de flesta av fåglarna flugit vidare då jag kom dit, men jag får se, jag kanske anmäler mitt intresse av att bli informationsmottagare på Twitter eller Facebook så jag kommer åt att ta ett antal bilder av pippin som heter ”Grus Grus” på latin

Ibland händer det att någon frågar…

…om jag stuvar om bland bloggposterna, eller lägger in en bloggpost i repris av någon orsak. Jag kan berätta att det faktiskt sker ibland, inte dagligen men relativt ofta händer det att jag återpublicerar ett inlägg, eller som när det gäller bilden nedan – publicerar den igen på grund av själva livfullheten, den är tagen ute på Landsort.
SilvertärnaSamma sak gäller bild nummer två, den är dessutom tagen samma dag för nio år sedan. Men silvertrnorna (Skrattmås?) är fotograferade när solen skymdes helt av moln, men så hade det inte sett ut hela tiden som syns på bild nummer två. Så molnen finns där, men har ännu inte stängt av ljuset helt och hållet, men man får anstränga sig för att se att det faktiskt är en färgbild…
SkrattmåsSå bilden ovan togs när solen fortfarande sken, men det syns också på bilden vad som ska komma, och det gjorde det med besked även om bildordningen nu är omvänd.

Men det gäller knappast bilden nedan, den visar som alla kan se min lilla svansförsedda vän, jag tyckte att hon behöver bidra till den här bloggposten eftersom hon givetvis skulle försöka fånga och äta upp de vingförsedda typerna som hussen fotogra-ferade på ön. Men bilden på katten är tagen inomhus några år efter de två landsortsbilderna.
FelinSå visst händer det att bilder kommer i repris, bara kattbilden är säkerligen visad minst 2-3 gånger redan, och det är knappast speciellt ovanligt att en söt katt blir repriserad på en blogg vars ägare är himla förtjust i sin misse. Och DET är ju knappast någon nyhet för dem som ibland tittar till Bilderblogg.se

Upplandsgatan, det är min gata det…

Idag så var det en person som gnällde på undertecknad på Facebook, jag hade nämligen kallat Stockholm för det riksbe-kanta uttrycket ”Fjollträsk”. Han bor väl kanske i närheten av stan och ser sig som en Stockholmare precis som under-
tecknad. Som född och uppväxt i staden, se bilden till höger, och efter att ha gått i skolan där så kan jag göra just det…

Upplandsgatan 41Visserligen så bodde mina föräldrar på Norrbacka-gatan när jag föddes, men jag har inga direkta min-nesbilder därifrån. Vi flyttade nämligen till Upplands-gatan 41 när jag var omkring tre år gammal, mitt rum var det längst till vänster tre trappor upp i 41:an, det ljusa huset som visas i sin helhet från gatusidan på adressen ifråga. Jag var in i huset förra sommaren då jag kom gående där och såg att en herre i min ålder var på väg ut, så jag hälsade på den utgående gentle-mannen och knallade in. 🙂

Är man en gråhårig 70-plussare så går sådant tyd-ligen bra. Men visst, jag var nyfiken så jag tog hissen upp till fjärde våningen och knallade ned trappa för trappa samtidigt som jag försökte komma ihåg vilka som bodde där då jag var tonåring. Dessvärre så var det bara en av mina kamrater som jag mindes klart, Lasse, resten av dem som bodde där kom jag ytligt ihåg, en del av dem till och med med namn. Port-vakten var givetvis en av dessa plus de närmaste lägenheternas innevånare. Tyvärr så var jag medveten om att de allra flesta av dem som var vuxna då inte finns med längre med tanke på min egen ålder idag. Själv så bodde jag mot gatan, något som var störande ibland med tanke på att det gick spårvagnar på Upplandsgatan.

Annars så kan jag tycka att det känns lite märkligt att man inte skulle få kalla huvudstaden för ”Fjollträsk” trots att man är född och uppväxt där, för är det några som får använda den sortens namn på huvudstaden så är det väl dem som faktiskt är födda och har växt upp där? Men jag kan ju inte förstå allt. Men en sak är i alla fall given, precis som i fjol sommar så kommer jag själv passera Odenplan flera gånger varje vecka, och ja, jag kommer knalla upp i Observatorielunden och se ner på Asplundhuset (Googla) samtidigt som jag förbättrar min solbränna. 🙂 Någon gång kommer jag säkerligen berätta om det före mitt besök så att andra som är nyfikna på stadsdelen kan få en liten guidning av mig som är uppväxt i trakten, men hör i.s.f. av er och berätta om det intresset så jag kommer ihåg att informera om saken i förväg

SVT: Upphovsrätten ska förbättras…

Det vore bra om EU skärpte reglerna för upphovsrätten på nätet, men samtidigt så måste reglerna vara väldigt lätta att sätta sig in i. Nu har jag citerat SVT:s text plus en bild som de använt, en text som har verkshöjd liksom bilden av Jessica Gow/TT, men den är inte tagen ur sitt sammanhang utan en skärmdump av SVT:s artikel, något som kanske förbjuds..

UpphovsrättSVT: ”En uppgörelse om helt nya regler för upp-hovsrätt på nätet har nåtts inom EU.

Reglerna ska bland annat bidra till att upphovs-makare får en större ersättning när deras verk sprids på nätet. Men uppgörelsen får också kritik för att begränsa nätfriheten. Kamporden har varit hårda i det senaste halvårets strid: Innebär nya EU-regler döden för internet eller döden för konstnärlig verksamhet och traditionella medier?

På onsdagen meddelade parlamentet, kommis-sionen och medlemsländerna att man kommit överens.”

Själv så stärker jag SVT:s artikel såtillvida att den får en högre ranking av sökmotorer som t.ex. Google ju fler som länkar till den, men jag skulle kunna citera texten utan att länka till den, något som i princip skulle sänka artikelns ranking om alla som citerade den struntade i att länka. Det är med andra ord en på sitt sätt komplicerad fråga. Själv så har jag hundratusentals egna bilder, så någon brist på sådana finns inte, dessutom så kan man skapa nya, något som är tämligen lätt, i alla fall för en fotokunnig som undertecknad.

Sedan ska man definitivt inte bortse från att artiklar i media som citeras mycket får en högre ranking. Något som då gynnar den sida som citeras. Så i princip så tror jag att Sveriges Television gärna ser att deras artiklar sprids, för på det sättet så får de garanterat -fler- läsare. Per länk är det svårt att beräkna, men jag är övertygad om att fler än 8-10 går vidare till SVT och läser själva ursprungsartikeln eftersom frågan engagerar många, särskilt nätnördar som undertecknad. Ska man lagstifta så krävs det 100-procentig tydlighet

På vintern blir det aldrig mörkt?

Det är under alla omständigheter sant, i alla fall här ute i förorten. Men jag minns oxo när jag var ute på kväl-larna i stan när jag var liten, på gatorna var det ljust, men i Observatorielunden och Vasaparken så var det allt annat än ljust, rena mörkret, iaf om man var lite mörkrädd…
AsplundhusetBilden är tagen från ett fönster fem trappor upp, och det är så det ser ut nu. Det syns att folk har börjat komma hem ifrån arbetet, ljuset är tänt i varannan lägenhet så hade jag väntat en stund med att ta kortet så hade det varit ljust i än-nu fler fönster, något som börjar troppa av framåt 23.00 ungefär, i vart fall på vardagar. Lyckligtvis så bor jag dessutom i ett lugnt område, man behöver aldrig riskera att få sin nattsömn saboterad, i alla fall inte i min port.

Nu ska jag villigt erkänna att jag inte känner till hur det är i andra kommundelar, för att veta något om dessa så tarvas det nog att man vistas där regelbundet, och även tillbringar nattvilan där. Det finns väl anledning att misstänka att det inte är lika lugnt i hela kommunen, men som sagt, jag vet inte. Jag vet inte heller om jag ligger direkt sömnlös på grund av min kunskapsbrist, men jag har inte hört någon av mina grannar klaga heller så

Duvor tjuvåker med T-banan i Farsta…

Jag har berättat om fenomenet tidigare, så nu kör jag en reprisbild föranledd av att jag – återigen haft sällskap av en Duva på Tunnelbanan mellan Farsta Strands station och Farsta centrum. Den här gången (i fredags) så hade jag inte kameran med mig, men det gör ju ingenting eftersom jag fotograferat de tjuvåkande duvorna flera gånger tidigare.

Vid minst fyra-fem tillfällen har jag varit med om att en eller flera duvor kliver på i Farsta Strand för att bara åka med en station till Farsta Centrum. Första gången blev jag rent perplex, men då berättade andra passagerare att duvorna vid Farsta Strands tunnelbanestation brukar ta Tunnelbanan till Farsta. Själv blev jag överraskad, men jag vet fortfarande inte om de brukar ta T-banan i andra riktningen också. Men jag och alla andra kan konstatera att de är relativt orädda krabater, och människorna som reser med T-banan tycks anse att det är skojigt när duvorna åker med.

Ett par gånger så har jag inte sett duvorna förrän de kommer fram under de säten där de brukar tillbringa resan, och de första gångerna så höll jag nog bokstavligt talat på att – tappa hakan av förvåning. Men duvor är ju läraktiga varelser så varför slösa energi på att flyga när man utan problem kan ta tricken istället. Deras favoritsysselsättning i Farsta är att hållas kring de befintliga korvkioskerna, det är i vart fall andra resenärers uppfattning. Det handlar väl en del om slängd eller tappad mat, för de sitter ofta på kanten till sopkärlen och drar och sliter i innehållet.

För något år sedan så frågade jag spärrvakten i Farsta Centrum hur ofta passagerare berättade att de hade haft sällskap på tunnelbanan av en eller flera duvor, han svarade då att det förekom praktiskt taget varje dag. Visst, det är listigt men avståndet är knappast något större hinder för en duva. Hur vanan har uppkommit vet jag inte, men jag har blivit kontaktad då jag har tagit upp saken på bloggen, det är tydligen många som fascineras av dessa fåglars företagsamhet. Och inte mig emot

Är Trump dum i HELA huvudet ??

Man kan ju undra, för var och en av oss i Europa lyfte säkerligen på ögonbrynen när vi fick veta att Donald J Trump hade valts till USA:s president, själv så trodde jag inte att han skulle ha en chans, men jag har haft fel förr. Dessutom så blev det precis så illa som jag befarade, och än så vet vi inte hur det kommer sluta…

Donald TrumpDN: ”Trump gick på fredagen på en presskonferens ut med att han fått ”en ytterst vacker kopia” av ett femsidigt nominerings-brev till Nobels fredspris – författat av Japans premiärminister Shinzo Abe.

Skälet till nomineringen var Trumps roll i att få till stånd nedrustnings- och avspänningssamtalen med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, förra sommaren. Men det hela tog snart en mindre smickrande vändning för presidenten. Den japanska tidningen Asahi avslöjade prompt att det var Vita huset som begärt av Shinzo Abe att Trump skulle bli nominerad,skriver Reuters.

Uppgifterna uppges komma från källor i japans regering.”

Själv undrar jag förstås hur de amerikanska väljarna tänkte när de röstade in Donald Trump i Vita Huset, något lätt och snabbt svar på den frågan har jag inte hittat. Möjligen så kan befolkningen i landet vara trött på politiker som är maktfullkomliga och som ständigt gör vad de kan för att sko sig själva, jag vet inte. Kanske var valet en ren missnöjesreaktion, men det enda vi i Europa kan göra i nuläget är att sitta still i båten och hoppas på att våra flytvästar fungerar.

Möjligen så kan vi trösta oss med att Trump inte lär bli omvald, men den förhoppningen kan kännas långsökt i nuläget, och själv tycker jag uppriktigt synd om de få amerikaner som jag känner personligen. Det kan inte vara speciellt upplyftande att hemlandets president betraktas som tidernas största clown. En pajas som knappast någon politiker, oavsett land och världsdel, kan ta på fullt allvar