Den stora – Djurskrämmardagen…

31 december, 2017
By

Stackars våra oskyldiga husdjur, jag har skrivit det förr och får jag behålla hälsan så kommer jag nog att skriva det igen. För just Nyårsafton är den dag som en absolut majoritet av våra husdjur ogillar allra mest. Djur förstår inte varför det blixtrar och smäller, de är inte vana vid oljudet och sådant som de inte känner till – skrämmer dem..

FyrverkeriDagen efterJag har sett hur rädda hundar blir, och hur rädda katter kan bli. Egentligen så borde jag dra in en madrass in i klädkam-
maren och sova där med min lilla kattsambo. Normalt sett så börjar smällandet mitt på dagen och slutar inte förrän någon timme in på det nya året. Hur det då ser ut här utanför syns på bilden här till höger, och jag kan garanterat hitta mer nedsmutsade platser här i närheten. För lustigt nog så tycks många män och små pojkar regrediera till ett mycket tidigare stadium då det handlar om att hantera diverse smällare och raketer.

Nej, jag borde knappast vara den som klagar inför saker-
nas tillstånd. Som yngre tonåring så var jag mycket road av pyroteknik, och i början av femtiotalet så kunde man fortfarande köpa ingredienserna till både fyrverkerier och smällare på Kebo Grave vid Vanadisplan, och precis det gjorde vi smågrabbar. Och det var inte heller någon måtta på storleken på de bomber vi tillverkade. Vi kunde ibland göra smällare som motsvarar flera hekto dynamit. Med andra ord så har undertecknad deltagit i skrämmandet av husdjur i Vasastan i den kungliga huvudkommunen.

Dessvärre så var våra egna smällare betydligt kraftigare än de ni ser resterna av på bilden här till höger, idag förstår jag att jag själv är en av dem som borde skämmas. En tröst i bedrövelsen må väl vara att jag slutade upp med den sortens pyrotekniska experiment ungefär då jag fick börja köra moped. Då hade jag väl redan haft en vettskrämd katt eller hund i mitt knä så jag förstod konsekvenserna för djur som inte förstår vad det är som händer runt omkring dem vissa dagar på året.

Jag borde rimligtvis göra slag i saken nu ikväll. Ta jag med mig min egen lilla kattsambo in i klädkammaren och stänga dörren så borde hon inte bli lika skrämd som de gånger hon har varit ensam hemma när det börjat smälla runt huset. Sent ska syndaren vakna muttrar nog en och annan, ja det kan nog äga sin riktighet, men hellre sent än aldrig säger jag. Gott Nytt År kan jag väl tillägga, och avstå gärna från att smälla av alla jämrans fyrverkeripjäser som ni har inhandlat


i


Tags: , , , , , , , , ,

6 Responses to Den stora – Djurskrämmardagen…

  1. Mats on 31 december, 2017 at 11:59

    Vad vill du att man ska göra då? Förbjuda fyrverkeri?

    • Jinge on 31 december, 2017 at 13:21

      Vet inte, skapa hårdare restriktioner för NÄR fyrverkerier får användas.

      • Bertil on 31 december, 2017 at 16:13

        Ni har ju rätt så tydliga regler i Haninge, problemet är ju bara att ingen bryr sig.

        Som jag förstår det så måste man söka tillstånd hos polisen för att använda pyrotekniska varor de tider som inte de lokala föreskrifterna tillåter det.

        Jag läste för ett par dgr sedan (hittar det inte nu) en artikel där en polis uttalade sig om problemet, han sa att om alla sökte tillstånd så skulle det överbelasta polisen och eftersom de inte har personal att hålla koll så blir det så här. Jag undrar om en patrull verkligen skulle ingripa om de skulle uppmärksamma någon/några som kastar smällare lr skjuter raketer trotts deras jobb att ingripa när ett brott begås.

        • Jinge on 31 december, 2017 at 20:17

          Nej givetvis inte det har smällt hela tiden ända sedan i morse, och nu accelererar det. Min misse tycks inte låta sig skrämmas, men hon har varit ovanligt mycket för att ligga i mitt knä idag iofs..

          • Jinge on 31 december, 2017 at 23:54

            Hon har legat i mitt knä HELA dagen, och nu är hon bredvid mig fortfarande. Så visst, lite orolig är hon men ändå oxo lite lugn. men nu startat det på allvar… 23.54

        • Jinge on 1 januari, 2018 at 00:14

          Nu har det lugnat sig lite, när det var som värst lyfte jag upp den lilla damen och gick in i klädkammaren som man kan stänga in sig i, den saknar fönster. Hon blev lugnad och när vi gick ut igen så stirrade hon på mig, hon undrade givetvis vad som hände. Hon och miljontals andra katter, hundar och alla andra husdjur som skräms upp av smällandet. Jag vet inte, men man borde nog bygga en ljudisolerad låda till dem. Men hon var betydligt lugnare i mitt knä, det gladde mig i alla fall, liite trygghet kunde jag bjuda min besvansade lilla vän på. Alltid nåt……

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *





Bilderblogg.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. (Gällande EU-lag) mer information

The cookie settings on this website are set to "allow cookies" to give you the best browsing experience possible. If you continue to use this website without changing your cookie settings or you click "Accept" below then you are consenting to this.

Close