Idag på förmiddagen regnade det inte, hör och häpna. Jag slängde mig därför på bussen för att ta mig ned till Dalarö för att köpa korv, nåja, korv finns att köpa här i Handen också så jag överdriver lite. Men det jag såg var inte speciellt roligt, men varför bara fotografera naturen när den är som allra bäst?
Den ”döda skogen” syns på bilden, enstaka skarvar syns i träden. Själv har jag sett åtskilliga av de småöar som skarven har förstört, men detta är värre eftersom det ser ut som de dödat en hel skog. Det pågår från och till en hätsk diskussion där vissa vill utrota dem helt i samband med häckningen, andra i sin tur anser att naturen ska ha sin gång. Själv befinner jag mig i mitten, jag tycker att man ska hålla efter dem ordentligt.
Men håll med om att det inte är speciellt vackert? (Det kommer nog fler bilder från Dalarö senare idag..)
it Andra om: Dalarö, Skarv, Död skog, Dagens bild, Natur, Miljö, Politik, Haninge ab dn gp svd1
Relaterade artiklar:
[...] den andra bloggen berättade jag att jag idag har varit ner till Dalarö. När jag kom hem så upptäckte jag att familjen som seglar denna Maxi-77, eller om det är en [...]
Håller med om att det inte är snyggt, med våra ögon.
Det stinker, för våra näsor.
Vad jag har förstått avskyr minken ”skarvholmar” minst lika mycket som människorna. Om markhäckande sjöfågel kan häcka på dessa öar så får de kanske vara ifred för minken.
Havsörnen har upptäckt vilka veritabla skafferier dessa kolonier är.
Så. Även om vi, och minken, inte gillar dessa skarvkolonier, så kan väl en del av naturen få lov att inte passa in i vår välordnade världsbild, utan kanske mer passa andras?
Någonstans såg jag för några år sedan att skarvens ökning, inom områden där de varit etablerade länge, har avstannat. Däremot expanderar de in i nya områden. Det är möjligt att en viss omgivning endast kan bära en viss mängd skarv, och att den nivån nåtts på några ställen. Då blir det hela självreglerande.
För länge sedan hörde jag av en kamrat att skarv etablerar sig inte på öar med betande får. Skulle det stämma är det bara att leasa in fårskockar från närmsta fårbonde till bebodda öar och de närmaste. Betningstryck behövs på många öar för att bevara skärgårdsmiljön som den varit, så det är samtidigt en god naturvårdsgärning.
(Jag noterade att du befann dig i mitten; skulle heller aldrig tro att du var på utrotarnas sida.)
Nej, jag anammar inte varghatarnas syn. Men visst behöver stammen regleras, självreglering fungerar inte här i södra skärgården iaf..
Kan hålla med om vissa restriktioner.
Jag tror att man får ”ge upp” några öar i skärgården, dvs begränsa skarvarna till dessa. Se till att dessa öar ligger så till att skarvbebyggelsen stör människobebyggelse så lite som möjligt, dvs ej nära öar där människor bor. Pröva sedan om det fungerar med lösdrift av får på öar man vill skydda från skarvar, om så mest naturvänligt. Ta bort nya etableringar på nya öar.
Ibland byter de ö. Varför? Vi får skaffa oss någon praxis där, och framförallt mer kunskap. Byter de för att de gjort den gamla ön obeboelig även för sig själva? Börjar boträden rasa? Skarvar kan häcka på marken.
Jag tror att de byter ö för att det börjar bli ont om fisk, och/eller att de blir störda.
Möjligen bör man plantera in RÄV på öarna.. :-)
Mård, de klättrar väl i träd?
Jag tror att både mård och räv reagerar som mink & människa. Finns tillräckligt med käk på små öar innan det kommer en koloni? Själv har jag alltid gillat fårvarianten, men jag har aldrig lyckats verifiera den med en annan källa.
De flyger över så stora områden att utfiskning räcker inte som förklaring att de flyttar någon kilometer. Då borde de flyttat några mil.
asså om man ska gämföra detta med människan så är det inte en bråkdel.
människor hugger ner tonvis träd varje dag, som motsvarar flera tusen kvadratmeter och så sitter ni här och disuterar om vad som borde göras åt sarvarna. DDDAaaaaaaaaaa